Nedan ges förslag på läsvärd litteratur och kommer regelbundet att uppdateras.
- Fonus Begravningsbyrå har publicerat rapporten ”Svenskarna och döden – en rapport om livets slut” (Fonus. 2025. www.fonus.se/om-fonus/vara-initiativ/svenskarna-och-doden/rapporten-2025/). I denna skrift presenteras svenskarnas inställning till döendet och döden. Rapporten visar att en majoritet av svenskarna regelbundet tänker på döden och att många känner sig bekväma med att prata om den, men att denna siffra har minskat jämfört med motsvarande rapport som publicerades 2023. Döden är en av få saker i livet som alla har gemensamt. Förr eller senare kommer vi att möta den – i våra tankar, i sorgen efter en närstående eller genom att reflektera över vårt eget avsked. Trots detta har döden ofta en undan skymd plats i samhället. I det moderna Sverige har vi, jämfört med tidigare generationer, blivit mer distanserade från döden. Den sker ofta på sjukhus eller vårdboenden, långt ifrån familjens vardag.
- Enligt Björn Fagerberg, läkare och professor emeritus, författare till boken ”En personlig död” (Fagerberg, B. 2024. Fri Tanke. ISBN 978-91-8973-296-4), borde döende och död vara lättare att prata om och hantera, såväl av den döende som för anhöriga. ”Döendet och döden är en del av livet. Förr fanns ritualer och traditioner för att hantera den insikten. Numera är döden istället medikaliserad och undanstoppad på sjukhus och äldreboenden. Men också idag behövs en kultur där vi kan tala med varandra om livets slut.” Studier har visat att dödsfruktan är som mest uttalad mitt i livet och sedan avtar vid hög ålder. Det kan vara svårt att hålla isär sin egen och andras dödsfruktan, vilket en studie av svårt sjuka äldre personer och deras medelålders barn visar. I sin presentation av sin bok på Senioruniversitet i Göteborg, 14 oktober 2024, avslutar Björn Fagerberg med att ställa frågorna ”Hur kan vi ta ett steg vidare för att underlätta samtal om döden?” och ”Var börjar vi och vart vänder vi oss för att öppna upp i samtal kring detta ämne?”
- Anna Lindman, författare och journalist, ställer sig frågan i sin bok ”Den där djävla döden” (Lindman, A. 2024. Fri Tanke, ISBN 978-91-8973-397-8) ”Hur orkar vi egentligen älska, bygga relationer, lära oss franska, pensionsspara, tapetsera om och gå till jobbet varje dag, när vi ändå när som helst kan dö?” I stället för att fortsätta förtränga det slut som väntar oss alla, har författaren ingående studerat inställningen till döendet och döden, och intervjuat ett stort antal människor (psykologer, terapeuter, cancerläkare, präster, begravningsentreprenörer, religiösa, filosofer, människor som vet att de snart skall dö, m fl).
- Det engelska författarparet Peter och Elizabeth Fenwick skriver i boken ”Att möta döden med tillit och hopp” (Fenwick, P. & Fenwick, E. 2013. New Cosmic Paradigm Förlag. ISBN 978-91-979879-2-9) att ”Döden är i högsta grad en naturlig del av livet och angår oss alla, ändå är döden och döendet ett känsligt och svårt ämne, något oundvikligt som man gärna undviker”. Mycket inom nyare forskning tyder nämligen på att livet inte slutar med döden. Boken belyser studier i dödens och medvetandets gränsland och presenterar fakta som tydligt indikerar att vårt medvetande kan fungera oberoende av den fysiska kroppen och hjärnan. Om detta skulle kunna bevisas vetenskapligt, leder det förvisso till en helt ny syn på både livet och döden. Döden är en process och boken ger en värdefull vägledning till oss alla, inte minst till närstående och vårdpersonal, men kanske i första hand till den som närmar sig livets slut.
- Den engelska författaren Claire Broad vill genom sin bok ”What the dead are dying to teach us” (Broad, C. 2019. ISBN 978-1-78678-204-5) ta steget vidare i diskussionen kring döendet och döden till att även omfatta kontakt med andevärlden. Claire lär oss varför vi bör ha tillit till att det finns ett liv efter detta och hur vi kan hela oss och nå ett andligt uppvaknande genom att genom terapi praktisera vår medialitet och därigenom nå andevärlden. Hon anser vidare att vi kan lära från de som redan befinner sig på andra sidan för att kunna leva livet fullt ut så länge vi finns här på jorden.
- I boken “Det finns inga farväl”, tar författaren Paddy McMahon oss ännu längre i diskussionen om att livet fortsätter efter döden (McMahon, P. 2011. ICA Bokförlag. ISBN 978-91-534-3706-2). McMahon skriver bl.a. att ”Döden är det enda som är säkert i livet, för oss själva och för dem vi älskar”. En dag kommer vi alla att upphöra att existera i vår nuvarande fysiska form och lämna det liv vi känner till för att fortsätta in i det okända. Men vad händer med anden – vart tar allt liv vägen, all energi och vitalitet? Det kan väl inte bara försvinna? En del säger att det är precis vad som sker, men andra tror att det finns en fortsättning. McMahon tror på en fortsättning och i boken återger han sin kommunikation med sina andliga vägledare och visar för oss att vi inte behöver vara rädda för döden, för efter den fortsätter livet som ett äventyr på väg mot fullständig frihet i anden.
- I skriften ”När brustna hjärtan läker – En introduktion till sorg och sorgebearbetning” (Magnusson, A. 2012. Svenska Institutet för Sorgbearbetning. ISBN 978-91-9747-967-7) får vi av Anders Magnusson, Svenska Institutet för Sorgebearbetning, en introduktion till vad sorg är, vad som kan framkalla sorg och hur sorgen kan bearbetas. ”Bristande kunskap om hur vi kan bearbeta sorg och förlust leder ofta till betydande svårigheter för den som drabbas, och ibland även för omgivningen. Samtidigt som sorg är naturligt, finns det många vanliga missuppfattningar om hur man ska hantera sorgen.” ”Var inte ledsen”; ”Var stark”; Sörj i ensamhet”; ”Tiden läker alla sår”; ”Håll dig sysselsatt”, är några vanliga ”uppmuntrande” kommentarer. Trots att de sägs i all välmening, är de oftast till liten hjälp.